Sjuk och j-ligt irriterad

Jag blev hemma idag också. Faktiskt sämre idag än igår. Halsen är bättre men nu är jag genomförkyld. Det går väl åt rätt håll i alla fall för då är det väl på väg att drivas ur kroppen får jag hoppas.

En ersättning för min patientskada var på ingång såg jag på internetbanken. Sen damp det ner ett brev i brevlådan också som specificerade vad det var jag skulle få för.

- 12000 för ärret (18 cm över magen, konstig form och skitfult, fortfarande väldigt rött, jättefult vid naveln som en hård kula där och I HATE IT)

- Ersättning för sveda och värk 7000 för den direkt akuta tiden efter operationen (som man betalar självrisk på 2140 kr)

- Dröjsmålsränta minus skatteavdrag

Totalt får jag 15000 kronor

ALLDELES FÖR LITE! Detta ska jag överklaga. Så inni bomben att allt detta är värt ynka 15000 kronor.

Ringde handläggaren och frågade hur man gick till väga. Hon bad mig dock att avvakta då de inte gjort den slutgiltiga bedömningen ännu eftersom de också ska läsa ivaliditetsintyget och det jag skickat in senast. Där har jag också beskrivit hur min vardag har påverkats av detta (vilket det VERKLIGEN har gjort med alla besvär jag har). Så de skulle titta på det också. Som vanligt blir jag väldigt känslosam när jag pratar om detta så jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Hade jag inte haft alla problem jag har nu efteråt hade jag inte alls varit lika känslosam inför hela situationen men det känns så fullkomligt förjä-ligt rent ut sagt och då blir det jättejobbigt varje gång jag måste prata om det. Så fort jag ska beskriva så får jag en stor klump i halsen och ibland brister det bara.

Nåja. Jag kan väl vänta mig mer då. Så ska jag ju har ersättning för utlägg hos läkare och för medicinerna.

SUCK!

Sen kom jag till dagis och hämtade Marcus. Trött, febrig och eländig var väl humöret inte på topp direkt. Vad hittar jag i lekrummet (där min son och en kille till lekte ensamma för övrigt). Där hänger en lampsladd (visserligen ett tappert försök att linda den ett varv runt gardinstången upptill) som en snara nertill och sen fäst vid kontakten (se min egenhändiga bild)

 

Precis i lagom höjd för ett barn att ställa sig med runt halsen, dra en piruett och halka....klart på nån sekund och livet ur på nån minut!

Har sagt till dem förut att fästa upp sladdarna med något ordentligt och denna gång rekommenderade jag såna sladdlister man sätter för att dölja sladdar. Ni vet såna i plast som man tejpar fast med dubbelhäftande som sitter bakpå och så lägger man in sladden i den och knäpper ihop den. Jag har såna här hemma som fungerar alldeles utmärkt. Nä...då lossnade dem så lätt, blev svaret. Och "Oj då...men vi HAR fäst upp den (menade väl gardinstången då) så då måste nån ha dragit ner den" . SKITSAMMA. Det är väl lika farligt ändå och just DÄRFÖR skulle man ju se till att fästa sladden ordentligt.


En annan sak jag tog upp (när jag ändå var igång) var smådelar till spel de hade som man hittade lite överallt.

Tror det är till det här spelet

 

 

Med små små ägg i plast som visserligen är glatta men försmå om man får i halsen anser jag. Den får plats i sån mätcylinder med råge. Nu menar personalen att det är för de lite större barnen och de har det i ett annat rum. MEN min son hade tydligen hittat dem informerade hon då. JA...och då är det väl inte lagt så att de mindre barnen inte kan få tag på dem. Det är en 1-4 års avdelning. Det går ETTÅRINGAR där och min tvååring snart treåring kan få ner dem, slänga dem på golvet så en ettåring stoppar den i munnen ....HAR JAG FEL? Försvaret från förskolan är "de ska gå rakt igenom"...."de kommer ut igen"...öööööööööö. Eller hamnar i lungorna och försöker ta sig upp någon annan dag och barnet kvävs...HAR JAG FEL?

Jädra trams att skylla på allt och annat. Jag frågade henne om hon själv skulle ge ett sånt äggspel i present till en ettåring och hon sa nej. Men det var ju till de äldre barnen och de förvarade dem i ett annat rum. Ja, men min son hade ju ändå fått tag i den så hade jag varit hon hade jag skaffat ett låst skåp högt upp så att de kunde ta fram dem under ordnade och säkra former då man kan garantera att barnen inte får dem i sig.


Så säger hon......Barn kan ju inte vara skyddade från allt. Nä, men det finns mätcylindrar för sånt här och varför ska man då överhuvudtaget bry sig. På en småbarnsavdelning på förkskolan där man MÅSTE lämna sina barn (man MÅSTE JOBBA) så ska man kunna garantera säkerhet.

 

Det finns råd och anvisningar, checklistor och sunt förnuft. Exempel som jag hittat lätt är (om man bryr sig)

 

Syns lite suddigt men det säger ju det jag sagt till dem. Inget konstigt och borde vara sunt förnuft.

Dessutom som den sista sa jag till om för någon månad sen att de hade en garderobsväxt som är giftig. Den står kvar.

JAG FATTAR INTE VAD JAG SKA GÖRA för att de ska förstå.

 

Vassa kanter på leksakerna (hemmabygge) ute på gården, stora traktordäck har de tagit dit som barnen kan bli fast i om ingen är uppmärksam (om någon kommer ner i det och alla går in...kul för den lilla att inte kunna komma upp igen). Försvaret till det var "det är varmt därinne så den kan övernatta där"!

Jag ska ta upp detta på föräldrarådet. Blir galen snart. Inte kul att lämna sitt barn där hur rara och fina personalen än är och hur nöjd jag förövrigt än är. Säkerheten är stor brist på!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0