Beställt en iPhone och nyklippt son



Jag har beställt en iPhone ....ÄNTLIGEN. Min nuvarande mobil, en Sony Ericsson W810, är glapp i kontakterna, minneskortet är på väg ut ur mobilen, en svart prick på alla foton och jag får knappt ut bilder/video till datorn pga glappet. Jag lägger dessutom samma pengar på att surfa på internet, har behov av att ha större skärm för att läsa webbtidningar, kolla på webbtv, läsa jobbmailen, facebooka och annat smått och gott. Dags för en ny mobil helt enkelt. Den är ändå 4 år gammal och väl använd. Ringer nästan aldrig och bara korta samtal. Smsar, fotar och surfar mest.

Idag blev min lilla bäbis stor! Bort med lockarna och nu har han en vanlig pojkfrisyr. Sambo-Älsklingen har tjatat på mig att det "minsann är dags att klippa honom" och vi styrde iväg hela familjen idag till frisören. Har förberett honom noga och som tur var satt det ett lite äldre barn som blev klippt när vi kom. M gick fram till frisören och sa "M vill också klippa". Vi hade alla förberett oss på ett skri, fäkt och gråt. Han vill inte att vi pillar honom för mycket i håret hemma och gillar inte att bli kammad. Men nu blev det så stort och spännande allting så han satt som ett ljus och var SÅ duktig hela tiden. När hon hade ansat med en liten trimmer ett tag sa dock M att "nu räcker det" hahahaha

När vi kom hem och gosat med honom en stund innan läggdags så säger Sambo-Älsklingen lite skamset: "Jag saknar faktiskt hans lockar". Det var rart sagt tycker jag. Men de växer nog ut. Man ser redan nu att det är lite fjong och flyg på håret.

Titta så vacker han är.

 

Styvis fick uppklippt lite grann och Sambo-Älsklingen gjorde sin vanliga putsning. Själv är jag ju klippt sedan förra veckan. Mycket nöjda. Styvis fräste iväg till "gården" efter detta och det var ju hennes premiärbesök. Det är som vanligt inte mycket för tjejer att göra på en "gård". Lite sportgrejjer och sånt killaktigt. Får hoppas att de har lite tjejaktiviteter också. Annars kanske man får dra fram sin gamla arbetsroll som fritidsledare/ungdomsledare och styra upp det! hahaha.

 

I morgon är det fredag. Jihoooo. Jag är vansinnes trött om kvällarna och idag SKA jag lägga mig tidigare. NU!



Trött men bra känsla

Vansinnestrött...men har en mycket bra känsla. Får beröm för min personlighet och mitt jobb. Det är ju sånt man bara önskar sig ska hända. Tror mycket på att det man ger får man tillbaka. Jag tycker det är jätteviktigt att visa uppskattning för dem man tycker om. Det är sååå ovanligt att vi säger till varandra i sociala sammanhang att vi tycker om varandra. Folk, även jag, är mycket ovana vid att få beröm och uppskattning.

I går klickade jag kanon med en föreläsare som kom till jobbet. En mycket välklädd, äldre man som skulle hålla ett föredrag inom ledarskapsutveckling. Jag fullkomligen njuter av att höra orden útveckling, värdegrund och självkännedom. Så efter att jag assisterat honom där med att flytta bord och lite datasupport så gick han igenom sitt föredrag lite grann med mig (jag skulle inte gå på det nämligen och han ville bjuda mig på lite av det eftersom vi var inom "samma område") och vi diskuterade lite kring innehållet. jag gav lite input tydligen som han blev jättenöjd med. Saker han inte hade tänkt på. Detta berättade han sen för stadsdelschefen och min chef. Känns ju jätteroligt att man har kunnat ge en sån professionell föreläsare lite feedback och input. Sen hade han inför alla ledarna berättat hur gott mottagande han hade fått när han kommit. Min chef ville tillskriva mig den förtjänsten. VA ROLIGT!

I morgon ska det ske...........Marcus ska klippa sig hos frisören. Styvis, Sambo- Älskling och Marucs är bokad hos frisören samtidigt. En tanke är att han sitter i mitt knä och ser också att pappa blir klippt. Eventuellt kanske han vägrar gå in, vägrar bli klippt eller lackar ur nånstans mitt i klippet (hoppas inte för då ser han ju inte klok ut..haha). Allt kan hända. I morgon ska det också ske att Styvis ska gå på fritidsgården för första gången. Vi har haft många samtal om livet hon just nu håller på att gå in i. Mycket grupptryck, folk är lite tuffare med varandra (kallar tjejer för ho**r och sånt), pubertet och allt annat. Hon har ändå ett bra tänk så jag tror att det ska gå bra.


Om det är någon....

....som följer min blogg (ja, det vet jag ju att det är en och annan förstås...tack för att ni tar er tid att läsa mitt skräp) så ber jag om ursäkt för den dåliga uppdateringen. Här har varit MYCKET på jobbet nu sista tiden och man är helt slut när man kommer hem. Vill göra andra saker då.

En kollega fick vi skicka hem för hon hade 180 i blodtryck. INTE BRA! Två andra har redan problem med högt blodtryck. Det var bara jag som var lugn som en filbunke:) Jag som annars kan upplevas som intensiv och stressad. I AM COOL!

Jag har rensat av en hel massa uppgifter i veckan i alla fall. Känns kanon. Roliga grejjer på gång. En utbildning ska jag och en kollega driva i november. En inspirationsdag (halvdag egentligen) för våra hälsoinspiratörer har jag själv ett ansvar för och har fixat in en föreläsare och ordnat med lokal, inbjudan etc. Jätteroligt. SÅ nervöst att de ska tycka det är dåligt, tråkigt och att man skriver fel datum på inbjudan, skickar till fel personer etc. Men det ska nog gå bra. Allt går att lösa.

På sjukfronten är läget att jag är fortfarande hostig, har rosslig hals och stundom matt. M är på bättringsvägen idag faktiskt. Han har varit krasslig i flera veckor. Sambo-Älsklingen är hängig men på benen. Hostar MASSOR. Styvis klagade över huvudvärk idag men är duktig och går på träningen (kan ju bli bättre). Jag får tyvärr hoppa över körsången för det sliter för mycket på stämbanden.

Igår var jag på seans. Jag vet inte vad jag ska tycka. Det var en inbjudan via facebook jag fick av en bekant. Gratis och någon slags övningsseans för de höll på att utbilda sig till medium. Visst.....mycket har jag själv upplevt och litar på min intuition rätt bra. Jag har haft många varsel om saker och ting och vetat en hel del innan informationen kommit officiellt och så vidare....den här seansen har jag liiite svårt att ta till mig. Alla "andar" var över 60 år, de flesta runt 80. Självklart känner ju någon i publiken igen någon som gått bort så gammal. Jag hade varit mer förvånad och trott mer på det om de hade pratat om någon yngre som jag kännt. Men det var ett rätt brett omfång som skulle kunna stämma på många människors bekanta. Den största delen stämde inte alls in på någon, vilket gör det väldigt misstänkt.

Vi får se, jag tänkte gå igen - det kanske dyker upp något. Den första tjejen som hade länk med andarna beskrev någon som hade ont i magen och halsen (jag har det), dubbelnamn (jag igen) och en gammal kvinna som bodde i lägenhet, änka sedan många år, dog väldigt hastigt, grått lite lockigt hår, gick lite kutryggat. Så sa hon ...Anna..eller Karin, kanske är dubbelnamnet (min farmor hette Karin). Det stämde ju rätt bra. OM det var så att den första beskrivningen var en beskrivning av oss i publiken som anden vände sig till. Men nja........

Nu ska jag släcka ner lite och titta på tv.

Bättre i halsen

Men inte hundra bra. Jag är dock inte lika hängig och sliten som tidigare dagar. Tyckte jag höll på att bli bättre i söndags men på kvällen blev det sämre. Började röra sig ner mot lungorna och tyngre att andas när man rörde sig. Blev trött och yr att vara uppe och göra saker.

Hemma från jobbet måndag och tisdag. I morgon ska jag till jobbet igen men rösten har jag tappat bort så det får bli en tystare dag än vanligt. Tappade den redan i fredags och sen dess har den hållt sig borta till största delen.

Idag har jag höstpysslat lite på kvällskvisten. Gjorde en Morotslåda till middag av våra sista morötter från det egna landet. Det blev gott men Sambo-Älsklingen tyckte det var en aningen sött. Det är sirap i den. Styvis tog två gånger och gillade det. Marcus sköt undan tallriken med ett artigt "nej tack" efter att ha provat med lite ketschup på. Det fick bli macka och kräm istället.

Sen har jag gjort en liten höstvas med kärleksört i.



Bjuder på en härlig bild från en annan dag när Marcus och Sambo-Älsklingen var ute och klippte gräset
Marcus passade på att provsmaka av våra äpplen också.



Nä, nu ska jag lägga mig så jag orkar i morgon! Än är man inte helt hundra.
Sambo-Älsklingen var sjuk förförra veckan och nu är han dålig igen. Marcus har kvar samma sen flera veckor tillbaka eller så har han fått nått nytt som bara löpt på. Det är förkylningstider minsann!

Åh....halsfluss eller nåt

Som jag kände tidigare i veckan hade jag en infektion i kroppen. Helt ur gängorna och det kändes inte som om det bara var pärsen i tisdags som gjorde mig så känslosam och nere. Nu har jag sååå ont i halsen och är mosig. Jag har haft anfall också både i går och i natt. Var vaken mellan 03-05 och det är verkligen ingen rolig tid att somna om. M vaknar ju vid 5-6 och vill ha välling (och gärna lite sällskap också om man orkar).

Igår åkte jag hem på lunchen för att jobba hemifrån under eftermiddagen. Gör lite kreativa saker och man blir konstant avbruten på jobbet så det kändes som en perfekt grej att göra hemma. Det okejades med min chef och så skulle jag jobba hemma idag eftermiddag också. Jag har fått nya uppgifter på jobbet vilket innebär mycket inläsning och att sätta sig in i saker snabbt, snabbt. Så jag slet med mig en pärm som jag tryckte ut full med all information så jag har att läsa i helgen.

Idag fick jag dock vara hemma hela dagen och kurera mig. Inte höll jag mig borta från jobbsaker man kan göra ändå  - skulle bli tokig om jag inte fick göra det jag behöver. Man orkar ju mer sitta vid datorn hemma och hosta i mysbyxor än att ta tåget (som man inte vet om man kommer hem med ens sen) och försöka vara alert.

Jag fick ändå en del gjort idag. M var på dagis och jag hämtade honom vid 16-tiden. Då hade jag jobbat nog tyckte jag.

I morgon har jag lite saker jag inte kan avboka så jag får helt enkelt släpa mig iväg ändå. Men sen är det bums hem och fortsätta kurera. Är det inte bättre på måndag får jag nog uppsöka vårdcentralen för lite pencillin. M är också seg i halsen och har varit lite dålig i två veckor nu. Vi får se om vi behöver uppsöka läkare för att få rätsida på oss.

Ultraljudet visade inget

Jaha..då har man varit på det försenade ultraljudet som blev resultatet av den senaste akut-färden för någon månad sen. Inget hittades...förstås. Det är ju därför jag åker in när jag har anfallen - för att de ska kunna utreda DÅ när jag har det. SUCK.

Först var jag så ledsen för att jag fick ångest av att åka till sjukhuset. Har ju skapats en ångest av allt nu. Så jag grät hela kvällen innan för jag var så rädd. Rädd för att de SKA hitta något som de måste operera. Rädd för att de INTE ska hitta nåt så jag inte vet hur jag ska bota det.

Direkt när hon sa att hon inte såg något och det såg bra ut började jag gråta. Sköterskan tyckte att jag borde byta läkare helt enkelt och få hjälp! Hon föreslog till och med att jag skulle kontakta ett annat sjukhus eftersom allt gick så segt och jag totalt tappat förtroendet för dem. En tanke kanske.

Jag gick storgråtandes därifrån!

Efter en stunds tröstshoppande på Åhlens träffade jag min kära mamma-väninna Annelie och vi gick och tog en fika innan hon drog iväg till sitt jobb. Det kändes jättskönt. Först tvekade jag om jag skulle gå fram för jag kände mig så ledsen, tråkig och eländig men så tyckte jag det kändes lite skönt att prata med någon man känner.

Jättemysigt var det att sitta och ta en fika med en väninna så. Sånt saknar jag jättemycket!

Innan jag hämtade Marcus vilade jag mig lite hemma. Jag var helt ur gängorna och ville bara gråta och sova.

På kvällen var det gospelsång och då började jag känna mig hel igen. Tänk va bra det är att sjunga. Bättre än vilken terapi som helst. Gratis är det också. Man får fika med goda vänner, sjunga till svängig musik (nu har vi temat "Back to the roots" så det är inte modern gospel som vi hade förra året utan mer Negro Spiritual Gospel.

Har börjat känna mig svullen i halsen och lite seg. Kan vara att det är min tur att bli sjuk nu! Vem vet.

Ska i alla fall försöka kurera mig med lite te ikväll.

I morgon kväll är det fixarkväll på dagiset. Jag ska vara med att gräva ner kabelbobinerna tänkte jag..hehe

TÄVLING hos Muppsan

NY TÄVLING - THE BUPPA BRAND

"Jag är med och tävlar om TRE stycken valfria vinter
åkpåsar från The Buppa BrandMuppsan´s blogg"

Hektisk vecka och ny gardin

Den här veckan har varit hektisk och en aningen negativ. Har haft lite motgångar på jobbet (som löste sig) blandat med fantastiskt roliga och intressanta uppgifter och även hunnit få beröm för mina insatser.

I tisdags var vi på utflykt med Styvis i Sandskogen. De hade varit där hela dagen och vandrat. Sen avslutades dagen med grillning på stranden för alla föräldrar och syskon. Jättetrevligt. Vi åkte direkt sen till kören och släppte av mig. Så fick jag då äntligen börja sjunga igen. SÅ ROLIGT. Kören har minskat med hälften nästan och nu finns det möjlighet för nya sångare att komma in. Spännande. Saknar många av dem som inte är med bara. Att Hanna (även grannen) inte är med längre är en stor besvikelse. Hennes röst får vem som helst att bli lycklig.

Sambo-Älsklingen har gått och blivit sjuk så han är hemma idag och i morgon och kurerar sig. Förkyld och eländig. Man blir lite nervös när han blir sjuk med tanke på hur det slutade sist - lunginflammation och akuten.
Den här gången är man ju ändå lite mer uppmärksam och vet vad vi ska göra om han blir sämre.

På lördag kommer mina gamla kurskompisar hit - fyra härliga töser - och vi ska käka lite mat och babbla. Jättetrevligt. Jag har beordrat Sambo-Älsklingen att ta ut M en sväng när vi äter bara så man kan få lite matro. MEn sen kan han ju vara hemma.

Idag fick jag hem en gardin jag köpt på Tradera. Som gardin är den inte så rolig men tyget var så härligt så man kan ju sy något annat av det. 




M har varit förkyld i en vecka nu och äter dåligt på dagarna. Han dricker ändå mycket välling så jag är inte orolig. Han är antagligen inte hungrig nu när han är förkyld och täppt.

Då lus är ett ständigt återkommande problem när man har barn på dagis och i skolan så har jag köpt hem en sån där elektrisk luskam. Jag har kammat mig själv med den och hade ju inga. M har heller inga så jag vet ju ännu inte om den fungerar bra. Men lite roligt är det att fräsa fram med den. Den piper ett svagt pip och  när det börjar hacka eller sluta så har man fått fatt på något. Då sätter man den i läge två som betyder DÖDA: Sen fräser man runt och dödar så många man får fatt på.

Nu ska jag snart sova. Har sovit lite dåligt i veckan för M har vaknat rätt mycket.


 


Kräftskiva

 

Så här såg vårat uppläggningsfat ut arrangerat av Sambo-Älsklingen.

Man kan tolka mittenkräftan på många sätt. Bland annat kan det vara "Jihooo...seger" eller "hjäälp jag drunknar".


Det var gott i alla fall och min mage är FULL av kräftor nu.

 

 

 

 

 

M och L leker

 

 

Fullt med chips och popcorn..MUMS!

 











Måste man ha jacka på sig???? Suck!



Jättetrevligt hade vi. Tack alla!

Vi aviserade till M att vi skulle gå hem. Nä, han ville inte...lekte lite till. Sen var det nog ändå rätt lockande att komma i säng för han kom och tog min hand, gick ut och ville sätta sig i vagnen och få sin välling. Sen kröp han ner här i sängen och slocknade rätt fort.





Loppisfyndat

 

Perfekta burkar till mina Tvättnötter:)

 

Ett litet flipperspel till Marcus.

En längre matta (perfekt att ha i en eventuell husvagn sen..hehe)

 


Tio nya böcker till Marcus

 

Och så fyndade jag en vit top till Styvis också. Marcus var trött och hungrig och var rätt gnällig på loppisen. I vagnen dit sa han ynkligt "neeej..inte loppis mammaaaaa". Men så träffade vi hans dagiskompis Max med familj och de lekte på lekplatsen en stund. Gastade ordentligt när han skulle ner i vagnen men blev tyst ganska snart.

 

Trodde han skulle sova en stund innan vi går på Kräftskiva i eftermiddag men det verkar inte troligt. Somnar han på vägen dit får han sova i vagnen hos dem en stund. Ska bli jättegott med kräftor. Vi har köpt baugetter och lite ostar till det också. Marcus får med sig korv för han äter kanske inte kräftor. Det är ju inte mättande direkt.

 

 


Inte riktigt min vecka....

Sambo-Älsklingen var hemma VAB för M idag medan jag glatt styrde till jobbet. Mådde risigt i går kväll....kände sån klassisk "influensa-värk i axlar och nacke". Fick ont som bara den i vänster vinge bak i ryggen. Tog en Tramadol mot värken. Sen vaknade jag fyra i morse. Vaknar alltid tidigt när jag tagit en sån för antagligen sover jag mycket bättre av den och därför har jag "sovit klart mina timmar" direkt. M vaknade inte heller förrän då. Jag gav honom välling och bytte blöja. Sen kunde jag nästan inte somna om. Kollade klockan sista gången strax efter fem. Halv sex väckte han mig igen och då hade HAN sovit sina timmar. ÖÖÖÖ..Satte på hans tv och kröp ner i min säng igen. Men då fick han för sig att det var mysigare (förstås) att ligga inne hos mig. Jag fick INTE vända mig om och blunda. Då tog han tag i ansiktet på mig och skulle vrida tillbaka det med orden "INTE SOVA! Vaaaakna mamma"

Gick rätt hyfsat sen på förmiddagen ändå. Jag åt ingen frukost på morgonen utan skulle ta det på fikat på jobb. Tog ett tidigare tåg in för att jobba in nån halvtimme att kunna ta på vid eventuella tågstrul, man behöver gå tidigare nån dag etc. Vid fikat rann det bara över mig en våg av ....illamående! Blev skakig, kände mig yr, illamående, kallsvettig och svimfärdig. Riktigt otäckt kändes det. Sen fick jag svårt att prata..sluddrade. Tänkte att det nog var Tramadolen jag tog innan jag åkte som slagit in. Samtidigt tänker man ju typ på stroke och sånt. Tittar noga på dem man pratar med för att se reaktionen. Pratar jag konstiga ord nu? För det är ju ett tecken på stroke. Att man säger osammanhängande ord men att man tänker dem rättt. Brukar inte reagera på Tramadol, så det kändes inte riktigt rätt.

Försökte äta lite fil. Fick inte i mig den. Skulle på möte så jag och praktikanten vi har på avdelningen började gå. Förklarade för henne att jag inte mådde bra och skulle åka hem sen när jag ringt min Sambo för att be honom hämta mig. Man vill inte sitta på ett tåg bland allt folk och kräkas liksom. Sen vet man ju inte om tågen går, man blir fast nånstans etc.

Vi gick på mötet (jag höll mig i ena änden och tog inte någon i handen) och sen åkte jag med min Sambo hem. Och självklart kräktes jag ju. Som tur är har jag ju, på grund av min mage, alltid kräkpåsar i väskan, i skötväskan och överallt man kan tänka sig. Sambo-Älsklingen och M är dessutom rätt vana nu att mamma kräks i bilen eftersom jag gjort det varje gång vi åkt till sjukhuset.

Det kändes mycket bättre när jag fått kräkas förutom att jag kände mig lite tagen och svag av själva det.

Har ätit en pizza ikväll (lika bra att slänga in fet mat och kolla om det stannar) och har inga som helst bekymmer av illamående längre. Lite yr och matt samt ont i halsen ...men inget annars.

Så....nästa vecka...NY vecka NYA tag!


Tvättar med mina nya Tvättnötter. Första maskinen, svart-färgade kläder, blev jättebra. Nu kör jag vit. Med samma nötter (för så gör man väl?). Man kör tills de inte är glansiga längre. Så ska jag plocka ner min lavendelolja och citronolja och droppa istället för sköljmedel. Väntar nog med lavendel så länge getingarna är kvar. De älskar ju lavendel!

GLÖM INTE ATT DET ÄR LUSENS-DAG nu i helgen. Alla ska luskammas och behandlas. Vi måste få STOPP på dem!

Funderar på att köpa en sån elektrisk luskam. Har du en - tycker du den är bra?

Tågstrulsh-vete!

Strax innan halv tolv i dag ringde de från dagis till mitt jobb och aviserade att Marcus var hängig och behövde komma hem. Han är ju förkyld men har ingen feber. Dock chansade vi att han skulle klara dagen (ibland är man ju oförskämt pigg ändå - trots förkylning) men han var inte på topp alls. Så jag skippade lunchen för att jobba undan snabbt och ta tåget 12,30

Strax innan stationen före min stannar vi....står helt still.....Efter ett tag kom meddelandet "Ett avbrott på linjen gör att vi måste åka tillbaka till stationen innan och därifrån går det sedan ersättningsbussar. De är beställda men vi vet ju inte hur lång tid det tar innan de kommer tyvärr". Ett spanskt par på semester får informationen av mig på engelska då de undrade vad han sa. Så backar vi tillbaka och går av till busstationen. Tågvärden hade fått information att en buss skulle stå där när vi kom vid 13-tiden. ICKE!

Sen undrar jag då vad han har för kompetens över huvudtaget för han kunde inte svara på några frågor utan stod bara och sa att allt var lugnt. Folk började ifrågasätta om en buss verkligen var tillräckligt. "Jadå, menade tågvärden. En buss i större format tar 70 passagerare och ni är inte ens 60...har jag uppskattat". Det tyckte jag lät väldigt lite så jag räknade ju....88 st.

Sa till tågvärden att han fick beställa en buss till för vi var närmare 90 stycken. Han ringde och beställde en till.
Sen kom nästa tåg med fler passagerare som inte kunde komma längre. Då var vi plötsligt 150 stycken (uppskattat) Efter en låååång tid kom en buss och alla fick förstås inte plats. För de som kom med tåget efter fulade sig ju fram och trängde sig förbi oss andra. Jag behöll modet för mitt ärende var ändå inte livsviktigt.

Det var en tjej på tåget som satt vid mig. Hon började nästan gråta för hon skulle träffa en läkare. Hon hade fått nåt dåligt besked eller var det var (hon sa nåt sånt när hon pratade i telefonen). Jag tyckte hemskt synd om henne. Hon mådde inte bra av allt detta strul. Vi pratade lite och hon var jättenedstämd. Jag frågade tågvärden hur man gjorde om någon verkligen behövde komma iväg för att passa en viktig tid, kunde denne då ta taxi och få ersättning? Han visste inte! Så jag bad honom att ringa och ta reda på det! Han trodde att det kunde bli ersatt men man fick ju lägga ut pengarna själv och sedan begära ut det. Berättade för tjejen vad jag fått för information att det skulle kunna vara en valmöjlighet. En taxi kom snurrandes in (såg väl folkmassan och hört på radion) men han skulle ha 400 för att köra till nästa station som tar typ en kvart-tjugo minuter. Det tyckte ju folk var på tok för mycket.

Fick tag på farmor och bad henne hämta Marcus. Detta skulle ju ta lång tid så han behövde ju komma ifrån. Dagispersonalen kan ju inte bära runt på honom hela tiden heller. Jag ringde dagis och sa att de skulle låta honom sova så länge han ville. Det spar ju både dem och honom.

Så kom en buss till...men den skulle gå direkt till Ystad. Dessutom ställde den sig längst bak i kön så vi som väntat längst fick inte gå på först! IDIOTER! Fast vi bad att den kunde gå in i byarna också. Men icke! Jag berättade för tågvärdinnan som var med bussen att vi redan missat en ersättningsbus. Hon hävdade då att det inte var en ersättningsbuss. Det var inget de hade beställt! ÖÖÖÖÖ..är jag blind, ser jag i syne, var har man då skickat dem resenärerna?????

Sen fick vi reda på att tågen började gå igen. Men vi var ett par stycken som var väldigt skeptiska. Fastnar vi så kanske vi fastnar mitt i ingenstans, utan täckning på mobilen och inte får gå av, varmt och j-ligt. Så vi tog bussen ändå när den kom. Så man åtminstone kan komma ur och bli hämtad om det skulle strula sig med den.

Klockan 15 var jag hemma i byn. Hämtade min son och nu är det dags för middag.

Jag var i alla fall utrustad med kräkpåse, getingstickgifts-utsugaren, våtservetter, solfjäder att svalka mig med, handduk att torka svetten, paraply in case of rain, ett äpple, astmaspray, handsprit, tandkräm, tandborste och sjal om det blev kyligt! Det är minsann en van pendlares bagage! Vätska var det enda jag missade. Men jag hann inte bli törstig som tur var.

Så trött på Skånetrafiken!!!!!!!!!!!!!!!




RSS 2.0